Catrine Tollström kombinerar spänning och beteendevetenskap i den psykologiska thrillern Experimentet.
Catrine föddes 1968 och bor i ett gammalt skolhus på landet utanför Västerås. Lång utbildning inom beteendevetenskap har varit till hjälp när hon tänkt ut det psykologiska spel som skildras i Experimentet. En personlig presentation av Catrine hittar du här. Hennes tjänster som författarcoach och lektör kan du läsa om i menyn ovan.
”Alla på redaktionen blev helt tagna av Experimentet. En psykologisk thriller som har allt: högt tempo, oväntade vändningar och ett fantastiskt persongalleri. Vi är stolta över att Catrine Tollström är HarperCollins första nordiska författare.” säger Anna Svedbom, redaktionschef på HarperCollins Nordic.
Experimentet är en nedkortad version av Bödeln Frälsaren Observatören som tidigare är utgiven av Hoi Förlag. Catrine gick till final om Selmapriset 2015. Hon blev 2014 års Bokens Dag stipendiat i Västmanland och hon är aktuell i flera novellantologier. Experimentet är utgiven i Danmark, Finland, Norge och Sverige.
”Med en stilsäker hand har Catrine Tollström skapat en rafflande berättelse om en av vår tids största fenomen – kändiskulturen (…) dessutom ett psykologiskt djup som idag är sällsynt inom spänningsgenren.” /Magasinet Paragraf
”… så spännande att det kryper i skinnet” /bokbloggaren Feuerzeug.
” … underhållande hela vägen, väldigt spännande och det är väldigt svårt att lista ut exakt vad som händer och varför” /bokbloggaren Hyllan
”Det kan inte bli något annat än toppbetyg till toppspänning!” /Bokdetektiven
”Ett grundtema i romanen är en diskussion om vad dokusåpor som tv-fenomen egentligen säger om vårt samhälle och vår samtid. Catrine Tollström har skrivit en driven, underhållande och suggestiv spänningsroman som lovar mer. En fin debut.” /BTJ, Henric Ahlgren.
”Färgstarka karaktärer och spännande intriger håller läsaren i ett järngrepp från första till sista sidan!” /juryn för Selmapriset
”Rent av sträckläste boken för att få veta hur det skulle gå. (…) Persongalleriet är lysande liksom de psykologiska beskrivningarna av hur människor fungerar i kris” /Ann-Sofie Sannemalm, Västmanlands Läns Tidning
”Det är en spännande berättelse med överraskningsmoment och psykologiska djup” /Josef Bengtsson, Magazin 24 (Västra Mälardalens största tidning)
Fler recensioner och länkar till hela texterna hittar du under fliken ovan i menyn.
Idén till att skriva Experimentet
Tanken dök upp när jag pluggade beteendevetenskap. Vad skulle hända om en grupp människor av olika personlighetstyper blev isolerade och utsatta för ett dödligt hot? Skulle existentiell ångest få dem att förändra attityder, beteenden och till och med grundläggande värderingar?
När jag många år senare började skriva var det framförallt manusets budskap som drev mig. Bakom spänning och cool dialog bottnar Experimentet i vårt förhållande till makt och vår narcissism, men framförallt handlar den om vad som får människor att känna sig levande … på riktigt. Kanske måste personerna på ön förändras för att ha en chans att överleva och kanske behöver alla i denna grupp av individualister lära sig att samarbeta för att undvika något fasansfullt.
Skrivprocess modell annorlunda
Först skrev jag en onödigt lång lista över allt en bok ska innehålla för att passa just mig. Det innefattade t ex färgstarka romanfigurer, oväntade vändningar, psykologi, humor, en annorlunda kärlekshistoria, en gåta att lösa och ett slut som inte går att lista ut redan efter halva storyn. Sedan läste jag galet många böcker ur olika genrer och studerade all tänkbar berättarteknik för att kunna utforma detaljerade kriterier för varje punkt på den där listan. Jag definierade t ex vad jag tycker kännetecknar bra miljöbeskrivningar, hur passion kan skildras för att kännas i magen och hur olika typer av spänning behöver byggas upp för att jag ska gilla det. Så höll jag på. Jättelänge! Svårast var att hitta rätt jargong för tv-teamet. Ofta tyckte jag faktiskt att det gav mer att studera filmdramaturgi än att analysera böcker. Experimentet hade förmodligen varit klar på halva tiden om jag hade varit lite smartare och gått skrivarkurser istället. Det tog 10 år innan det jag såg i mitt manus äntligen nådde upp till alla krav i min långa lista av kriterier.
Dokusåpa som kuliss för handlingen
Jag är inte kritisk till dokusåpor. Det vore bortkastat och självklart varierar de i kvalitet. Däremot är det intressant att betrakta dem som ett samhällsfenomen, ett symtom eller ett uttryck för vår kultur och ja, på det planet är jag kritisk. Jag gillar inte hur vi fokuserar på yta och hur det i förlängningen kan få människor att må eller hur det kan påverka vårt engagemang för stora och kollektiva frågor. Den som läser Experimentet märker att boken inte heller är kritisk till personer som deltar i dokusåpor. Tvärtom. Ambitionen är att läsaren från början ska uppfatta såpadeltagarna som stereotypa, men i slutet ha en helt annan och mer mänsklig bild av dem. Det är alltför lätt att generalisera, sätta sig över och att döma. Jag gör det misstaget själv, ofta, men det är viktigt att försöka tänka ett steg längre. Och om de människor som skildras i Experimentet kan förändras kan vi också göra det …
Gilla gärna min författarsida på Facebook och följ vad som händer kring kommande böcker!