Frågan om hur bra det är med hybridförlag och rena utgivningstjänster diskuteras ofta och det går inte att ge några entydiga svar. För den som är skicklig på marknadsföring och är beredd att investera kan det vara bra. Jag ska bena ut vad du behöver tänka på:

Det är viktigt att vara medveten om att det kostar en hel del, att du måste göra mycket av marknadsföringen själv och att hybridförlaget sannolikt inte lyckas sälja in din bok till de fysiska bokhandlarna. Däremot får du i regel behålla mer av ev. vinst. Samtidigt kan du räkna med att få göra mycket marknadsföring själv även om du skulle ges ut av ett traditionellt förlag. Inte heller via dem är det säkert att din bok kommer att säljas i pappersformat hos bokhandeln. I många fall ges böcker enbart ut i ljudformat, åtminstone till att börja med. Alla böcker får inte hög prio och massor av marknadsföring.

Jämförelse mellan hybrid- respektive traditionella förlag handlar mycket om den ekonomiska risken. Den är förstås stor om du betalar för service via hybridförlag. Hos traditionella förlag får du i regel en royalty som förskott. Något som dock inte alltid nämns när frågan kommer upp är hur man som författare tänker kring att bygga sitt varumärke. Vissa hybridförlag släpper igenom manus där kvaliteten inte är så hög och det drar tyvärr ner ryktet för alla. Hybrid ger inte samma status som ett stort och traditionellt förlag. Vissa tar dessutom överpriser som gör det väldigt svårt att få tillbaka det man investerat.

Själv startade jag via ett hybridförlag. Sedan togs rättigheterna till debutromanen över av ett traditionellt förlag som gav ut den i de skandinaviska länderna. De läste min roman utifrån att jag visat att jag på egen hand jobbat bra med marknadsföring, gått till final om Selmapriset och fått många och fina recensioner. Hybridförlag kan alltså fungera som en plantskola ur större förlags ögon. I de fallen kan hybridförlag, oavsett investeringskostnad, vara en bra start för att visa vad man går för, för den som vill satsa långsiktigt.

Personligen kan jag tycka att det är de relativt stora författarna som borde gå över till hybridförlag. De som redan har en trogen läsekrets gynnas av att få behålla en större del av vinsten via hybrid. Hos hybrid får de samtidigt servicen i att ha en förläggare som sköter det praktiska med offerter för tryck osv. De allra största författarna har dock bra avtal ändå och har ingen orsak att lämna sina traditionella, och mer prestigefulla, förlag. Mycket i branschen handlar om status via hur man syns och via de sammanhang där man rör sig.

Mellan hybridförlagen kan det, som du säkert vet, variera eftersom de har olika modeller. Ofta handlar det om att gå in med öppna ögon. Tro på ditt manus och på din förmåga, men var realistisk och släpp de rosa molnen.

Eller ska du satsa på att ge ut helt själv?

Om du ger ut på ett helt eget förlag, spar du pengar och lär dig massor om bokutgivning. Det tar tid men är värt att överväga. Samma saker som hybridförlagen gör kan du göra själv dvs anlita lektör, redaktör, sättare, korrläsare, omslagsmakare, marknadsföra mm. För att kunna avgöra hur mycket du skulle tjäna på att trycka själv, t ex via Scandbook, behöver du veta hur stor upplaga du vill trycka och räkna utifrån det. Om du vill ge ut själv är även print on demand ett alternativ. Det ger i regel lägre vinst per bok men du slipper risken att sitta med ett lager osålda böcker hemma. Publit har gott renommé och är bra att ha att göra med.

Författare som skriver fackböcker och är ute och föreläser kan ofta sälja böcker på plats. Det både hybrid- och traditionellt förlag bidrar med kan man då överväga att göra själv och behålla vinsten.

På ett traditionellt förlag får du royalty i förskott, högre status och ofta, men inte alltid, mer stöd i att marknadsföra. Om man vill göra sig ett namn inom skönlitteratur är det alltså ofta bäst för karriären med ett traditionellt förlag. Det finns många, så det gäller att gå igenom noga vilka sorters manus de söker och att anpassa sitt följebrev till vart och ett. Här är en lista: https://www.forlaggare.se/medlemsforlag Tänk på att skicka till förlag som passar ditt manus. Att skicka skräckmanus eller erotisk romance till barnboksförlag väcker bara irritation.

Genre är en annan parameter du kan ta med när du klurar på vad som passar bäst för dig. Ljudboksmarknaden har förändrat spelplanen och gjort att den som är duktig på marknadsföring nu har en bättre chans mot de stora förlagens titlar, i och med att allt inte längre kretsar kring att bli insåld till bokhandelskedjorna för att nå ut. Generellt kan det vara lättare med t ex feelgood och deckare för att sälja bra i ljudboksformatet, medan facklitteratur kan vara svårare. Det finns mycket att skriva om ljudboksutgivning som inte ryms här.

Att bli refuserad

Refuseringar är vardag för de flesta debuterande författare, men ihärdigt arbete brukar löna sig på sikt. Om du vill bli utgiven via ett traditionellt förlag så kan du låta manuset vila och, efter en tid, skicka in det på nytt.

När manuset har vilat hittar du kanske komponenter att bearbeta. Är tempot som du vill ha det eller finns det partier som är onödigt sega? Är manuset anpassat för ljudformat? Kan vändpunkter förstärkas? Behöver du bygga upp mer inför dina nyckelscener? Är romanfigurerna tillräckligt dynamiska? Är manusets tema tillräckligt tydligt? Är manuset genretypiskt? Finns det potential att höja närvaro, spänning, stämning, intensitet, lägga till undertext osv i enskilda scener? Det finns massor att ta ställning till.

Jag rekommenderar att du kikar igenom de omfattande checklistorna i slutet av min skrivhandbok ”Fängsla dina läsare, väck spänning och berör på djupet”. Där får du stöd i att gå igenom olika delar av manuset en extra vända för att stämma av allt från språk till genomgripande karaktärsutveckling.

Du kanske behöver anlita en extra lektör för att få nya ögon på manuset och ditt följebrev till förlag, men det kan också vara så att manuset är så färdigt som det kan bli just nu. Manus kan vara fantastiskt välskrivna men blir ändå refuserade eftersom konkurrensen är stenhård och relativt få debutanter blir antagna varje år, speciellt via små förlag. De kanske redan fått in tillräckligt många berättelser med liknande tema. Att ha en stark intrig som sticker ut från mängden är ofta avgörande. Manus kan även sticka ut från mängden rent berättartekniskt eller via en ovanligt personlig författarröst, ett eget sätt att skildra romanfigurer etc.

Mot bakgrund av hur få som blir antagna och den stora mängd manus som skickas in, finns det ingen anledning att gräva ner sig alltför djupt. Det gör ont när förhoppningar inte infrias, men sluta absolut inte tro på din förmåga! Och ta aldrig, varken textrespons eller refuseringar, personligt. Skilj på dig och din text, lek, ha skoj och var tacksam för nya lärdomar. Och framförallt: Ge inte upp! Skriv gärna på ett nytt manus så du har två att komma med nästa gång du skickar in.
Varmt lycka till!